Värme
Fjärrvärme
Energieffektivitet

Postat den 15 juni 2021 av Henrik Näsström

Reflektioner över utmaningarna inom svensk fjärrvärme

Många svenska fjärrvärmebolag kämpar för att behålla sin lönsamhet. I det här blogginlägget reflekterar Henrik Näsström över utmaningarna, hur eventuella hinder kan övervinnas och hur framtiden ser ut om de lyckas.

Ekonomin är idag under press i många svenska fjärrvärmebolag och vid en första anblick är huvudorsaken kombinationen av olämpliga prissättningsmodeller och hård konkurrens från värmepumpar. Jag tror emellertid att utmaningarna också är en återspegling av en fråga som går mycket djupare: Bolagens vilja att förnya sig och utnyttja de tekniska möjligheterna att bli effektivare och i slutändan mer konkurrenskraftiga.

I takt med att digitaliseringen inom elbranschen fortsätter att påskyndas finns redan konkreta steg att ta för att förändra framtiden de ser framför sig. Med den här texten vill jag berätta hur vi på Sigholm försöker vägleda fjärrvärmebolagen att navigera i beslut och teknikutveckling.

Värmepumpar

Den största utmaningen som svenska fjärrvärmebolag idag står inför är den ökande konkurrensen från värmepumparna. Politiska styrmedel har fördyrat fjärrvärmen samtidigt som elen är billig över året när utbyggnaden av ny elproduktion har varit högre än efterfrågan under det senaste årtiondet. Det här har medfört att en tidigare överlägsen uppvärmningsform som fjärrvärme numera möter betydande konkurrens av elektriska uppvärmningsmetoder av olika slag. När fjärrvärmebolagen samtidigt har prismodeller som baserar effektpriserna på dygnsmedelanvändning blir det lönsamt för konsumenter att installera värmepumpar i basen, medan fjärrvärmen används för att spetsa när värmepumparna inte räcker till. Ett effektabonnemang på elnätet mäter nämligen den högsta timförbrukningen, vilket gör att en elpatron inte är lika lönsam på spetsen som fjärrvärme.

Här bör vi tillägga att de milda vintrarna som har varit relativt förekommande under de senaste åren inte bara ger fjärrvärmebolagen lägre intäkter, utan innebär även att värmepumparna blir mer effektiva då de klarar sig utan spetsbehov i större utsträckning.

Starkare prismodeller med bättre datakvalitet

Vi behöver nya prismodeller hos fjärrvärmebolagen som är stabila oavsett väder och som tar betalt för den kapacitet som kunderna efterfrågar på timbasis. Dygnsmedelvärden är inte tillräckligt exakta för att värdera ett uppvärmningsbehov och mer högupplösta timvärden ger dessutom kunderna incitament att reglera sin användning för att hålla nere toppeffekten på ett bättre sätt. För att det här ska kunna ske krävs god datakvalitet och en hög tillgänglighet på mätvärdesinsamlingen där fjärrvärmebolagen samarbetar med leverantörer som kan säkerställa att minst 99,5% av alla uppmätta timvärden samlas in och således max 0,5% av värdena beräknas fram. Idag är det inte sällan vi ser fjärrvärmebolag med mindre än 90% uppmätta timvärden, vilket inte är tillräckligt bra för att ta fjärrvärmeaffären till nästa steg. Numera har vi tillgång till bra mätare, goda kommunikationsmöjligheter och lätthanterliga system som gör att vi utan problem kan hantera stora mängder data, så jag rekommenderar varmt alla fjärrvärmebolag att se över sina prismodeller.

Enligt en nyligen genomförd prisundersökning som vi gjorde på 238 kommuner har bara en handfull bolag implementerat prismodeller baserat på timvärden. Ungefär 15% baserar sina effektpriser på effektsignaturer med dygnsmedeleffekter, medan ytterligare ca 15% av bolagen använder den högsta dygnsmedeleffekten som bestämmande för prismodellens effektpris. Den största mängden fjärrvärmebolag använder fortfarande den gamla klassiska kategoritalsmetoden, där effektpriset beräknas teoretiskt baserat på årsförbrukningen dividerat med en nyttjandetid för din fastighetstyp. Jag skulle vilja påstå att alla fjärrvärmebolag som fortfarande använder kategoritalsmetoden löper stor risk för att tappa position på värmemarknaden medan de bolag som använder dygnsmedeleffekter på något sätt ligger i farozonen.

Mälarenergi och Värmevärden är två av bolagen som använder prismodeller baserat på timvärden och båda har starka positioner i deras respektive geografiska marknader. Samtidigt är deras modeller stabila oavsett väder och ger kunderna incitament att investera i behovsstyrd reglering såsom varmvattenprioritering och ackumulering.

Förbättrad effektivitet och nya intäkter

Den stora utmaningen med timvärdesbaserad debitering är att det kräver system som hanterar 24 gånger mer data, men tekniken för att göra det finns redan med lösningar som Kamstrups READy. Enligt min erfarenhet är de flesta bolag medvetna om utmaningarna med värmepumpar i fjärrvärmesystem, men bara sju svenska fjärrvärmebolag använder prismodeller baserat på timvärden idag. De flesta samlar dock in timvärden för att skicka vidare dem till sina kunder för information, men använder dem inte för fakturering och accepterar tyvärr lite för låg datakvalitet. Men med tanke på dagens utmaningar och framtida affärsmöjligheter tror jag att det är dags att börja använda den data som redan finns och det är här jag ser digitaliseringen som en nödvändighet för att övervinna dagens hinder och driva framtida potential eftersom olämpliga prismodeller bara är en del av problemet.

För att svenska fjärrvärmebolag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga behöver de bli effektivare. Det handlar förstås om att sänka kostnaderna samtidigt som nya intäktsströmmar skapas - och digitaliseringen är nödvändig i båda delar.

Datadriven transparens i både produktion och distribution av fjärrvärme gör det möjligt att optimera nästan allt ifrån framledningstemperaturer till identifiering av värmeförluster och felaktiga fjärrvärmecentraler. Inom de närmaste åren ser jag också en palett av möjligheter för bolag att utöka sina erbjudanden och tjänster som de tillhandahåller sina kunder. Nya affärsmodeller där de tar mer ansvar för sina kunders värmeinstallationer kommer att leda till en närmare och mer långsiktiga relationer än vad de har idag. Eller kanske till och med gå mot affärsmodeller som utgår ifrån huruvida en kund föredrar uppvärmning som är miljövänlig, bekväm eller billigt.

Svensk fjärrvärme i 2030-perspektiv

Jag tror att fjärrvärmen kommer fortsätta vara central i framtiden, inte minst för att elektrifiering av all uppvärmning varken är lönsam eller realistisk när elnätet redan är tungt belastat. När det gäller energieffektivitet stöter jag ofta på en allmän missuppfattning att 1 kWh el och 1 kWh fjärrvärme är detsamma - men det är det inte. För att slutföra elektrifieringen av transportsektorn och industrin behöver vi använda fjärrvärme för enklare uppgifter såsom uppvärmning av byggnader, eftersom elektrifiering av både transport och uppvärmning kommer att kräva en faktor fyra-investering i elnätet. Trots detta behöver fjärrvärmeindustrin först bli en attraktiv medspelare i ett sektorkopplat energisystem - och det börjar med data.

Det ökande antalet beslut som yrkesverksamma inom branschen måste ta varje dag och varje timme kräver rätt beslutsstöd - från att optimera produktionen baserat på elpriser och värmebehov till att göra mer exakta prognoser och prediktivt underhållsarbete. I slutändan, ju mer data du har, desto bättre blir din grund för att fatta rätt beslut.

Högupplöst mätdata är en del av lösningen. I framtidens produktionsoptimeringssystem hanteras produktion, distribution och konsumtion i samma system. Här kommer data att ge grunden för att fjärrvärmebolag kontinuerligt balanserar produktion och konsumtion på bästa och billigaste sätt. Detta inkluderar prognoser när man ska producera, sälja, ta emot eller använda energi baserat på en mängd olika parametrar, eller besluta när överproduktion av termisk energi ska lagras i byggnader och distributionsnät. Bolagen ska även kunna optimera och reglera framledningstemperaturer baserat på efterfrågan och väderprognoser. I stället för att förlita sig på individuella och mänskliga faktorer behöver vi en högre grad av automatiserat beslutsfattande där systemet ger förslag baserat på historiska data och framtida prognoser. Till exempel, om en huvudledning behöver bytas ut, kan systemet föreslå optimala datum för genomförandet och ge förslag på hur distributionsnätet ska styras om baserat på en mängd olika parametrar så att du kan planera arbetet därefter.

Redan idag hjälper verktyg som Sigholms Aurora By Sigholm och Kamstrups Heat Intelligence fjärrvärmebolag att göra den typen av datadrivna beslut. Jag ser att dessa verktyg också möjliggör en snabbare omställning mot ett fossilfritt samhälle och gör bolagen mindre sårbara för klimatförändringar, elektrifierad uppvärmning och kompetensväxling. Detta kommer att bli mer påtagligt eftersom framtidens medarbetare sannolikt inte stannar på samma arbetsplats så länge som man gör idag, vilket därmed innebär att fjärrvärmebolagen tappar den gedigna anläggningskännedom som många medarbetare har.

Inga fler ursäkter

Med energieffektivitet högst upp på allas agendor och de oändliga möjligheterna till digitalisering som finns tillgängliga finns det inga fler ursäkter för att svenska fjärrvärmebolag ska stå och titta på längre. Framgångsrika och stabila affärer med utmärkta kundrelationer är inom räckhåll - men för varje verksamhet börjar allt med det första givna steget: data.

Av Henrik Näsström, energikonsult på Sigholm och marknadschef på Varberg Energi.


Skribent


Relaterade blogginlägg